På cykel bland templen

Imorse var vi uppe 05.00 för att hinna se soluppgången. Vi hade hyrt varsin cykel och dessa – som enligt vårt guesthouse var “brand new” – var bland det skruttigaste vi har sett; rangliga, utan växlar och utan fotbroms men heey - de funkade! Trodde vi och hoppade upp och trampade iväg i mörkret.

Gatlysen är nämligen lyx här i Burma. Halvvägs till Old Bagan (ca 30 minuters cykeltur) hörs ett “klonk” och Nordsångarens trampa (!) ramlar av! Så mycket var det med den “nya cykeln”… Som tur var är techpackern alltid utrustad med ficklampa; så efter tio minuters meckande var vi iväg igen. Efter ytterligare ett pedalavfall fick vi hjälp av en moppeman som till slut gav upp och skjutsade ända fram till målet.

När solen sakta steg var vi väldigt glada att vi inte gav upp – det är vackert;

Och efter ett cykelbyte för Nordsångaren var vi på gång igen och till kvällen såg vi solnedgången tillsammans med våra nyfunna vänner Jan (SLO) och Natham (AUS);

Visum – check!

Hurra det gick ju över all förväntan det här. Denna fredag firar vi att vi fått tillbaka våra pass och att de nu inkluderar varsitt visum till Burma! Ja det stämmer – det är dax att peta in ett wild card! Ett resmål som inte var planerat från början men som väckt vår nyfikenhet under resans gång då medresenärer berättat sina historier och vi läst på lite om guldknoppar och det “orörda landet”…

Burma anses vara ett av Asiens hemligaste länder. Fram till för bara några år sedan var det svårt att resa till och i Burma. Men nu har militärjuntan som styrt landet med järnhand i över 40 år börjat lätta (?) på inträdesreglerna och satsa på turismen. Hur pass återstår att se. Officiellt heter landet Myanmar men i väst kallas det fortfarande oftast Burma, namnet som det en gång fick av den brittiska kolonialmakten. Vi har dock bestämt oss för att hädanefter säga Myanmar.

Så hur går det då till att söka visum på detta hemliga lands hemliga ambassad? Jo vi har stått i kö för att få två blanketter som vi fyllt i enligt konstens alla regler (inkl uppgift om våra senaste arbetsgivare och arbetsuppgifter där, samt uppgift om var vi ska bo i Myanmar fast vi i dagsläget inte har nån som helst aaaning om det…), vi har stått i kö igen för att få blanketterna godkända bara för att få veta att våra två passfoton måste vara i färg och mot vit bakgrund. Därefter travat iväg till “närfotoshopen” där en man fotograferade oss mot vitmålad vägg med digitalkamera a la 1980, printade ut bilderna på fotopapper och tog 153 bath. Sen tillbaka till ambassaden för att den här gången få nådigt godkännande av damen i inspektionsdisken och könummer till inlämningsdisken; köat lite till för att få lämna in blanketter samt pass och slutligen betala - “You pay now” - 1035 bath.

Och idag alltså hämtat ut pass med 30 dagars visum – på tisdag åker vi!